Liten, men helt rätt skylt att följa...

Liten, men helt rätt skylt att följa…

På gränsen till hopplöshet och desperation jagade vi nattläger på den sicilianska sydkusten. Till slut körde vi vilse, ut i spenaten, när en oansenlig liten skylt lockar oss helt rätt!

En bit från stora vägen, även kallad E931 i Bryssel eller väg 115 på Sicilien, ligger milsvida sandstränder mellan Agrigento och Licata. Men, du måste ta av från stora vägen och åka ner till stranden via små trånga gränder eller bygator. Och varenda gång finns inget nattläger. Bara ödsliga vinterstängda badparadis.
Något, kanske en notering från andra husbilsägare och vänner, förde oss till vägen ner mot Torre di Gaffe. De angivna koordinaterna passerades – det var ett ogenomträngligt buskage mellan vägen och havet. Solnedgången närmade sig, liksom mörkret. ”Vi skiter i det här, vänder och åker tillbaka till stora vägen”. Och där, på väg till vändplatsen, dyker skylten upp.
Grinden är bara halvöppen, vilket tyder på att säsongen är över även här. Kliver ur, går in på gården, kliver runt, ropar och letar. Bara en hund svarar…
Ger upp och återvänder till bilen då en kvinna kommer rusande.
Och resten blir mer än rusande: hon vill ha 100 kr natten inklusive el, varmvattendusch, frukostbröd, hänförande utsikt över Medelhavet, trappor ner till den privata stranden, ett blixtrande leende, och framför allt ett erbjudande om middag ”ur det sicilianska köket”…
Vi nappar och blir förförda:

  • Utsikten från familjen Costas veranda, och tillika trappen ner till den egna stranden.
  • Kocken Marianne har tvingats posera vid middagsbordets "förrätter": stekt paprika, ostgratinerad blomkål, böngryta med grisfötter, inlagda egenodlade oliver, hemstoppad salamikorv, eget rödvin, bröd och pizzabitar - och kvällens överraskning; oxmage...