• Glad för att ha fått resans första Limoncelli Spritz tillsammans med Sören, Charlie och Anita på strandbar på Capri.

45 år efteråt kom jag äntligen till den plats på jorden som troligen avgjorde mitt yrkesval. Istället för att följa med på gymnasieresan till Sorrento valde jag att prya på Aftonbladet i gamla Klaradistriktet i Stockholm.
Jag ogillade fröken Maggan, som arrangerade Italienresan, så till den grad att jag hellre ville umgås med den barske redaktionschefen Sigurd Glans. Han hade efter avslutad föreläsning på Rudbecksskolan i Sollentuna hälsat den som ville välkommen upp på redaktionen…
Några år efteråt sökte och antogs jag till Journalisthögskolan i Stockholm. Och vad det blev av Maggan har jag inte en aning om.
Nu var jag här, i Sorrento. Trångt och kaotiskt på gatorna, utskälld av parkeringsvakt i hamnen där husbilar över huvud inte fick röra sig. Tack och lov att det var lågsäsong!
Den arge tinade upp och tipsade oss om en bussterminal högre upp på sluttningen, och det blev vår bas. Promenad, hiss och båt förde oss till Capri. Drink i hamnen, lindragen spårvagn upp till bergsbyn, dyrt klädköp i lyxbutik och snabbpromenad till öns baksida som egentligen är dess framsida mot solen – om och när det finns sådan.