Väldigt ensam och ostörd ställplats i jakt på en sherry.

Väldigt ensam och ostörd ställplats i jakt på en sherry.

Utsikten från soffan i bilen är något bättre in mot La Jala...

Utsikten från soffan i bilen är något bättre in mot La Jala…

Det var inte Peppes bodega, men väl Bodegas Barbadillo som vi skulle hitta i staden Sanlucar de Barrrameda. Tipset från vännen Carlsvärd blev värre att följa än i filmens värld.

Eftersom det, enligt vår holländska ställplats-guide, inte fanns camping eller ställplats i själva Sanlucar, valde vi att åka till byn La Jara tre kilometer bort. Ställplatsen där hade, enligt boken, allt vi behövde och lite till.

Ni som minns, vet att vi inte har särskilt bra koll på klockan. Lämnade Manta Rota och Portugal klockan fem på eftermiddagen. Via lite irrfärder där vi nobbade gps:en och risken för böter på motorvägen, spanska gränsen och Sevilla anlände vi byn La Jara strax innan klockan 9 på kvällen. Och här i Spanien ligger klockan, som alla andra vet och minns, en timme tidigare. Klockan 21 är det kolsvart ute.
Och när gps:en meddelar att vi är framme vid resmålet, står vi på en liten plan i slutet på en återvändsgata. Lite senare hittar vi, med ortsbefolkningens hjälp, en låst grind till något som skulle kunna ha varit en ställplats.
Natt på egen vändplan och knäckebröd istället för färskt bröd var helt ok. Dessutom var vi första bil in i staden Sanlucar. Och det första vi upptäcker är självklart den stora ställplatsen för husbilar i direkt anslutning till den fina centrala strandpromenaden…!
Det andra vi upptäcker är att turistinformationen som ska få hjälpa oss att hitta rätt bodega, inte öppnar förrän klockan 10. Och det tredje vi upptäcker är att den jävla bodegan inte är öppen över huvud taget på måndagar!!!
Vi köpte två helrör enligt Carlsvärds instruktioner på ett spanskt Konsum och drog vidare…

Vi tog en fika på bakgata innan sanningen kom i fatt oss!

Vi tog en fika på bakgata innan sanningen kom i fatt oss!